Musikindustrin har genomgått en total omvandling i och med streamingtjänsternas intåg. Denna artikel utforskar de ekonomiska effekterna av denna utveckling, från intäktsmodeller till utmaningar och framtidsperspektiv.
Musikindustrins omvandling
Under 1990-talet och början av 2000-talet var musikindustrins intäkter starkt knutna till försäljningen av fysiska album, i huvudsak CD-skivor. Konsumenternas köp av hela album genererade då betydande intäkter. Internets framväxt och den ökande fildelningen ledde dock till en drastisk minskning av försäljningen. Piratkopiering blev ett stort problem och musikindustrin kämpade med att hitta en hållbar affärsmodell. Streamingtjänsternas intåg blev en vändpunkt. Efter årtionden av minskade intäkter ser musikindustrin nu en stark tillväxt, den starkaste på 20 år, tack vare populära streamingplattformar, enligt Nordichardware.
Streaming – den nya intäktskällan
Streamingtjänster som Spotify och Apple Music erbjöd en lösning på problemet med illegal fildelning. Istället för att äga musiken fick konsumenterna tillgång till enorma musikkataloger mot en abonnemangsavgift, eller gratis med reklaminslag. Detta har snabbt blivit det dominerande sättet att lyssna på musik. Idag står streaming för hela 67% av musikindustrins totala intäkter, vilket tydligt visar dess enorma betydelse, enligt siffror från Omni. Musikindustrins intäkter överstiger nu till och med biografintäkterna, vilket visar på en anmärkningsvärd förändring.
Intäktsfördelning och utmaningar
Istället för betalning per sålt album, får artister nu en liten summa per stream. Denna “per-stream”-modell innebär en betydligt mindre summa per lyssning jämfört med traditionell försäljning. Royalty Exchange rapporterar att Spotify betalar mellan 0,003 och 0,005 dollar per stream. För att generera en betydande inkomst krävs alltså miljontals streams. En betydande del av streamingintäkterna går dessutom via mellanhänder som skivbolag och musikförlag, vilka tar en del av kakan innan pengarna når artisterna. Ersättningen per stream varierar kraftigt mellan olika streamingtjänster, vilket The Trichordist påpekar, något som skapat en debatt om transparens och rättvisa villkor.
Royalty och dess beskattning
Royalty, ersättningen som musiker får när deras musik används, är central i streamingekonomin. I Sverige klassificerar Skatteverket oftast royaltyinkomster som inkomst av näringsverksamhet för yrkesverksamma musiker. Detta innebär att de behöver betala egenavgifter om de har F-skatt. Om musikern istället har A-skattsedel betalar utbetalaren arbetsgivaravgifter. Det är också viktigt att känna till möjligheten att använda ett upphovsmannakonto för att jämna ut inkomster över tid, vilket kan vara fördelaktigt för frilansande musiker med varierande inkomster.
Olika betalningsmodeller
Majoriteten av streamingtjänsterna använder idag ett så kallat pro-rata-system. Det innebär att alla prenumerationsintäkter slås ihop i en stor pott och fördelas sedan proportionellt till artisterna baserat på deras totala antal streams. Ett alternativ som diskuterats flitigt är ett användarcentrerat system. I ett sådant system fördelas intäkterna baserat på vad varje enskild användare faktiskt lyssnar på. Förespråkare för det användarcentrerade systemet menar att det skulle gynna mindre och mer nischade artister, medan kritiker hävdar att pro-rata-systemet är mer hållbart i längden.
Ojämlikheter och reformer
Streaming har skapat en ojämlik ekonomisk verklighet inom musikindustrin. Stora, etablerade artister kan generera betydande intäkter, medan mindre artister ofta kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Denna ojämlikhet, som The Regulatory Review belyser, har lett till diskussioner om reformer och en mer rättvis fördelning av intäkterna. I Storbritannien har en utredning föreslagit en “rätt till rättvis ersättning” för artister, och i Frankrike har man gått ännu längre genom att införa en lagstadgad minimiersättning per stream.
Framtidens musikindustri
Trots utmaningarna har streaming gett musikindustrin en nödvändig ekonomisk injektion. Per Sundin, VD för Pophouse Entertainment, menar att det finns en stor global tillväxtpotential, särskilt i regioner som Latinamerika, Asien och Östeuropa. Enligt Omni har endast 11% av världens mobilanvändare ett musikabonnemang, jämfört med 60% i Sverige, vilket indikerar en betydande outnyttjad marknad. I Sverige bidrar Stim till att samla in och fördela ersättning från streaming till musikskapare, och forskare som Daniel Johansson vid Linnéuniversitetet bidrar med viktig kunskap om musikindustrins ekonomi i streamingens tidevarv.
En bransch i ständig förändring
Streaming har i grunden förändrat musikindustrins ekonomi. Från kris och nedgång till återhämtning och tillväxt – streaming är nu en central del av musikens ekosystem. Nya utmaningar och möjligheter uppstår ständigt, och frågor om rättvis ersättning, transparens och intäktsfördelning kommer att fortsätta forma debatten och streamingens framtid inom musikindustrin.
